Blev jag lyckligare av att affirmera? – Dag 32

Nu har jag verkligen gett den här med affirmationer en chans. Som jag skrev i uppstarts-inlägget så har jag inte hittat någon forskning som säger att det ska fungera. Däremot så har jag hittat en hel del forskning som visar att det inte funkar något vidare.

Forskningen säger att de som redan har en god självbild inte påverkas varken negativt eller positivt av affirmationer. Personer med dålig självbild däremot, alltså de som man kan tycka behöver det som mest, mådde sämre av att affirmera. Detta då sådana här typer av övningar kan skapa ett glapp mellan vad man intalar sig (affirmationen) och vad man tänker om verkligheten.

En person som exempelvis ser sig som olycklig som börjar affirmera att ”jag är lycklig” blir istället påmind om att livet suger, då affirmationen inte stämmer med hur personen uppfattar sitt mående.

Men hur var min upplevelse av det hela då?

1. Jag kände mig otroligt löjlig när jag stod där och läste upp affirmationen,
men jag läste den ändå.
2. Jag blev arg på affirmationen för att den fick mig att känna mig löjlig.
3. Jag märkte ingen som helst positiv effekt.

Detta trots att vartenda ord i affirmationen stämmer. Jag har ett kärleksfullt och harmoniskt förhållande med Daniel, men det är inte på grund av att jag intalat mig det, utan för att vi aktivt ser till att skapa just detta. Därför kändes det löjligt att prata om det som att vår fina relation bara skapades ur tomma intet. Affirmationen fick mig alltså att ta fokus från allt awesome jag skapat, till att bara se slutprodukten. Inget hurra ifrån mig alltså.

Blir man då lycklig av att affirmera?
Nej, säger forskningen och Nej, säger jag.

funkar inte